korro

Det gick inte så bra det här med att skriva varje dag. Men det är fan för att jag blir så fruktansvärt deprimerad varje gång jag ska logga in och ser den jävla bloggtoppen, att jag bara måste lägga mig ner i fosterställning och dräggla på golvet i ren dödsångest. Läste om en dam en gång som hade så låg självkänsla att hon inte tyckte hon va värd att sova i en säng, så när hon mådde dåligt sov hon på golvet. Rakt upp o ner. Sen blev hon upplyst och började väl föreläsa om personlig utveckling och skrev säkert en bok också. Själv har jag aldrig sovit på golvet i ångestens namn men däremot har jag gjort mycket andra tvivelaktiga saker. Det som dock tar priset av låg självkänsla är väl att jag ett tag trodde att alla bekanta som sa hej till mig skojjade. Så när jag kom till min dåvarande skola på morgonen och klasskamraterna sa hej, så tittade jag bara på dom med en väldigt frågande blick. Kom ihåg att jag aldrig fattade varför någon skulle vilja hejja på mig. Konstigt att folk efter ett tag uppfattade mig som dryg.. Ja jävligt konstigt. Men apa, detta skulle ju bli ett roligt inlägg! Jag sitter i och för sig och skrattar åt den där hej-grejjen, men det är ju jag det. Appropå personlig utveckling så hade vi det i skolan en gång o låtsaspsykologen frågade alla hur man trodde man skulle bli om man blev 10% mer pepp på livet, eller 10% mer grön gubbe som hon uttryckte det. Dom flesta sa att dom skulle bli bättre människor, medan jag sa att jag nog skulle tappa min "edge". Måste vara den första och sista gången jag använde det ordet.